Hyundai Santa Fe – andra testet

Hyundai-Santa-Fe-sida

Jag ska vara ärlig och säga direkt att jag gillar Hyundai Santa Fe, men detta är inte ett sponsrat inlägg utan ett uppföljande test på det familjebilstest av Santa Fe som jag gjorde i början av 2013 när den vara sprillans ny på marknaden. Nu, ett år senare, börjar Santa Fe bli vanligare på gatorna och det har enligt vissa av er läsare varit en lång väntan på att få kvittera ut nycklarna till sin nya Santa Fe. Med ett år på nacken börjar Santa Fe också titta fram på bättre begagnat marknaden och därför har jag nu också genomfört ett långfärdstest med Santa Fe som en komplettering till mina tidigare omdömen.

Hyundai Santa Fe konkurrerar bland annat med Volvo XC60 och prismässigt må det vara rätt och riktigt men det är två helt olika bilar med väldigt olika karaktär. Både XC60 och Santa Fe är på pappret rymliga och säkra SUVar – perfekta för familjens behov men där någonstans tycker i alla fall jag att liknelsen stannar.

Hyundai-Santa-Fe-kupe

Hyundai Santa Fe är rymlig i kupén på ett sätt som jag förknippar med premium SUVar och jänke SUVar. Man sitter lite maffigt på något sätt, det finns en rejäl rymd till passageraren på höger sida, det matchar känslan i en XC90 mycket mer än XC60. Det jag försöker säga är att Santa Fe känns som en betydligt dyrare SUV rymdmässigt än vad den är och det tillsammans med en yttre design som också är lite åt det ”maffiga” hållet ger dig en bil som borde kunna vinna över prismedvetna stadsjeeps-juppies från betydligt dyrare konkurrenter. Givetvis är inte alla material rakt igenom premium-mässiga men det betalar du inte heller för och under mina tester av Santa Fe är det inte många detaljer som känns ”plastiga”. Växelväljaren är t.ex. härligt stabbig och lite tung – det känns på något sätt lite macho jämfört med t.ex. BMWs mer joysticksinspirerade växelväljare (övriga liknelser mellan BMW och Hyundai är dock kanske inte vidare relevanta).

Hur är då Santa Fe på långfärd? Testbilen har dubbfria vinterdäck och jag har kört ett hundratal mil på varierande underlag, alltifrån E4:ans genomsaltade vägbana till isiga kurviga 70-vägar då jag ibland förvisso saknade dubb men med tanke på bilens storlek och vikt beter den sig ändå schysst och förutsägbart när greppet sviker, om bara övriga familjen inte skrek till så vore det helt odramatiskt.

När man ligger i marschfart runt 110 km/h är ljudvolymen (de grövre däcken till trots) behaglig både fram och bak (om man har sjusits: jag har inte testat hur de två sätena längst bak upplevs på långfärd) – vi samtalar utan ansträngning och det känns riktigt komfortabelt, Santa Fes chassi och stötdämpning känns också lagom mjuk och när man korsar snösträngar upplever jag ingen instabilitet eller störande ljud från hjulhusen. Dieselmotorn orkar med 110 km/h finfint, det finns lagom med kraft kvar om man vill köra om när vajerräcksvägen går över till dubbelfil och det enda som gör mig lite försiktig är att Santa Fe är lite bredare än den bil jag är van vid (Honda CR-V).

Gasar man på lite till märker man dock ganska snabbt att Hyundai Santa Fe inte är gjord för höghastighetscruising på Autobahn. 120 km/h är fullt ok ur alla perspektiv men upp mot 130km/h blir styrningen lite simmig (ev beror det delvis på däcken) och ljudnivån klättrar också – konversationerna tystnar eftersom man måste börja ta i lite när man vill ha något sagt. Ljudnivån gör också att hustrun vaknar till och manar till sans – det skedde först i 160 km/h när jag testade BMW 5-serie :-)

I 130 km/h märks också motorljudet mer och kvarvarande kraftreserven för omkörning känns betydligt tunnare, gissar att vridmomentskurvan planar ut lite i dessa hastigheter. Men håller du dig till svenska hastigheter är Santa Fe en riktigt skön långfärdsbil – efter 4 timmar i förarstolen kliver man ur utan uppenbara ”men” både i kropp och öron. Förbrukningen anges till 0,53 liter diesel per mil på landsväg – med last, dubbfria vinterdäck och en rätt hög snitthastighet på långa 110-sträckor landar jag på 0,67 l/mil.

Som familjebil för trebarnsfamiljer ger Santa Fes rymliga baksäte möjlighet att ha alla 3 barnen i bilbarnstolar i bak (3 bakåtvända bilbarnstolar ryms faktiskt) och bagageutrymmet räcker gott till för de flesta packningsbehov. Baksätet är flexibelt och kan skjutas framåt vid behov – man kan alltså öka lastutrymmet ca 15 cm om man har barn som inte kräver jättemycket benutrymme i baksätet. Man kan också luta ryggstöden för att ge mer fotutrymme åt ett bakåtvänt barn eller om man vill åka mer laid back som vuxen i baksätet.

Om man inte väljer det sjusitsiga utförandet har man dessutom ett stort utrymme under bagagerumsgolvet där man kan ha allt sånt som alltid behöver åka med i skuffen. Jag har tidigare rekommenderat att man ska köpa Santa Fe med sjusits och då försvinner förstås det extra utrymmet – man får istället två säten som är rätt ok för en vuxen under 180 cm att åka kortare turer i, men då måste det vanliga baksätet skjutas fram så man förlorar benutrymme där istället. Således är Santa Fe inte en bil som tar sju vuxna, man ska inte heller köpa Santa Fe om man behöver använda de sju sätena permanent (t.ex. om man har 4-5 barn), fällningen och insteg till tredje sätesraden är inget som man vill hålla på med i vardagen, köp en Sharan/Alhambra eller möjligtvis en XC90 istället.

Bagageutrymmet i Hyundai Santa Fe har bra form och är rymligt. Bagageluckan öppnar upp brett och lyfthöjden är inte överdrivet hög för biltypen. Dock skulle jag gärna montera en gallergardin eller nät mot bagageutrymmet för ska man åka på semester behöver man kunna lasta över insynsskyddets nivå, så är det i alla fall i min familj där man hellre packar med lite extra ”utifall-att”. Skuffen sväljer dock självklart både vanliga och tvillingbarnvagnar utan problem.

Jag ska lägga upp lite fler bilder till detta test och en jämförelse med Kia Sorento men just nu nöjer jag mig med att säga att min rekommendation att provköra en Santa Fe om du behöver en rejält rymlig, komfortabel och prisvärd SUV är bara starkare nu efter att ha kört full-lastad på långväg. Övriga familjen nickar instämmande också förresten.

EmailShare

4 reaktion på “Hyundai Santa Fe – andra testet

  1. Först ett stort tack till alla testerna – väldigt matnyttigt!

    Hade du tre barn när du gjorde detta testet eller var februari för tidigt? Vad tror du om 3 barn i en Santa Fe i de åldrarna som du har? Om inte bra, vilken är bästa alternativet i dina ögon (helst inte Volvo).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>