Hyundai i40 – familjebilstestad!

Hyundai i40 är en kombi som är en riktigt bra kompromiss. Den är väl avvägd ur flera olika perspektiv, en negativ svensk skulle säga att den är lagom, och det stämmer förstås också, men lagom utan negativ klang. Den Hyundai i40 Kombi som har familjebilstestats var i ”Sport” utförande, testbilen hade en 1,7 liters diesel med 6 växlad automatlåda – väljer man en manuell låda till samma motor så har man en familjekombi som kvalar in under nuvarande miljöbilsgränsen (120 gram koldioxid/km). Den testade bilen har mycket trevligheter som du kanske väljer att avstå, men totalpriset avskräcker inte så mycket och för första gången har jag t.ex. fått smak på ventilerade lädersäten, väldigt trevligt när det är kallt om rumpan eller likväl när den behöver kylas ner lite. Den Hyundai i40 Kombi som testats och provkörts har följande prislapp:

Hyundai i40 Kombi grundpris……………….214 900 kr
Motor: 1.7 CRD/136 hk…………………………45 000 kr
Automat 6-växlad…………………………………20 000 kr
Sport……………………………………………………65 000 kr
Annan färg än vit…………………………………5 900 kr
Summa……………………………………..ca 350 000 kr

Efter flera dagars testande av bilen tycker jag spontant att 350 000 kr är riktigt prisvärt, jag gillar den verkligen för att den är så måttlig och lagom (i positiv bemärkelse) även om den bil jag kört har mer utrustning än den bäst säljande varianten; 1.7 CRD med manuell växellåda och Business paket är tydligen det vi svenskar vill ha (eller kanske är det kanske favoritvarianten för alla säljare som röstat fram i40 som Årets tjänstebil 2012)? – den kostar i det utförandet ca 260 000 kr och håller sig under 119 gram CO2 vilket gör den till miljöbil ett tag till (2012). Du kan enkelt kolla vad du missar om du väljer Business istället för Sport på Hyundais hemsida. Den manuella lådan (annars ej miljöbil) har jag inte kört men automatlådan är i alla fall bra och gör sitt jobb fint i bakgrunden förutom ibland om man ligger och segar i runt 45 km/h, då vill den ogärna peta i fyrans växel samtidigt som trean låter lite väl ansträngd. Detta märks ej under vanlig acceleration utan just när man kör ca 45 km/h och inte vill eller kan öka eller minska hastigheten.
När man tar plats i förarstolen (elstyrd med perforerat läder på sitt och ryggytan) slås jag av att Hyundai tydligt aspirerar på en hög kvalite och känsla i material, det överträffar definitivt mina förväntningar men det går nästan lite till överdrift…

Dels är det den lilla melodin när man sätter sig i bilen (ungefär som när windows loggar in) liksom när man stänger av bilen (då är det en annan trudelutt om jag minns rätt) – det blir lite känsla av fanfar ”Pa- Paa” som säkert känns rätt i en Jaguar eller liknande – om det nu ska vara nödvändigt alls – men tillsammans med en hel del blå/röd belysning runt föraren får man lite tivoli-känsla som min lilla mamma (nej jag kallar inte min fru för mamma) anmärkte när hon testsatt Hyundai i40. Till musikspelandet och färgintrycken får man också åka på en liten sväng i den eldrivna stolen eftersom den åker bakåt för att hjälpa dig att komma ur och in mot ratten när man startar bilen. Första två dagarna under testet tänkte jag på trudelutten och elstolsåkandet, därefter tänkte jag inte på det alls. Givetvis kan både trudeluttandet och elstolsassistansen stängas av om man nu inte gillar det.

Knappar, reglage och andra inredningsdetaljer har bra och jämn känsla (t.ex. kändes ju stolsvärmeknapparna i Kia Sorento eftermonterade) och utrustad med Sport paketet tycker jag att Hyundai i40 känns lite lyxig. Ratten (eluppvärmd!) har ganska generös inställningsmån och det är lätt att hitta en riktigt trevlig och bekväm position. Jag har korta armar så att kunna få ratten nära kroppen utan att behöva skjuta fram sätet tills man kan knapra på instrumentpanelen är uppskattat. Av de bilar jag familjebilstestat tills dags dato är det bara BMW X3 och 5-serie Touring som har bättre inställningsmöjligheter, inte dåligt med tanke på prisskillnaden.
Displayen som visar back-kamera (bilden är tagen nattetid!) har både touch och knappar till styrning och den duger fint, kartan är bra och vill man ha en klocka så kan man trycka på en liten knapp och vips har man en stor fin analog klocka, som från SVTs vänteläge förr i världen. Jag menar dock inte att det ser kackigt ut utan snarare att det är enkelt och rejält på något sätt, förnuftigt. Vad gäller displayen är väl touch-känsligheten det enda som inte är 100% men få bilar har lika bra touch känsla som i en smartphone förstås.
Från förarplatsen har man bra koll framåt och åt sidorna. Med alla nackstöd uppe i baksätet blir innerbackspegeln överflödig (speciellt om lastgardinen också är uppe, men den är en kanondetalj, mer om den nedan) och man får använda ytterbackspeglarna istället – de funkar dock riktigt bra. Med Sport paketet har man också vingelvarning, vilket är ett bra system som man inte bör avstå om man kan. Farthållare med hastighetsbegränsning (Limit) finns också, det jag saknar för full pott i förarhjälpmedel på säkerhetsfronten är döda vinkel varning och farthållare med automatisk avståndshantering till bilen framför, men något måste man ju spara in på om rumpan ska få njuta ventilerat läder (också i Sportpaketet) men det är väl kanske en lite tokig prioritering om övriga säkerhetsval fanns att tillgå (vilket de inte gör på i40).

Hyundai i40 ser ut som en ganska liten bil men inuti är den riktigt rymlig, i klass med V70 och Passat, i alla fall om man talar om upplevd rymd och lastförmåga. Den är lätt att köra och känns följsam och nätt, det enda som stör mig lite är att ratten är väldigt lättvevad, lite mer motstånd skulle ge mer ”rejäl” känsla, men som med allt annat, efter några dagar har man vant sig. Med back-kamera och sensorer fram och bak är den väldigt lätt att parkera och navigera i trånga utrymmen. Testbilen har även automatisk fickparkering (när du som förare bara gasar och bromsar) jag försökte testa den men hittade ingen lucka stor nog, systemet tyckte de luckor jag stannade vid var för små, jag fick parkera helt själv i en av luckorna istället men det gick jättebra, vid såna tillfällen är det inte fel med lättvevad ratt och dessutom har Hyundai i40 en för mig väldigt bra vändradie, lyckades med många fina u-svängar som jag inte skulle gett mig på i min Honda CR-V.


Den testade i40 Kombi har automatlåda och förutom viss ovilja att växla upp till fyrans växel som nämndes ovan, funkar den bra och passar fint till 1,7 liters dieseln. Det är ju ingen monstermaskin som frammanar kördjävulen i dig men samtidigt finns resurser om man vill trycka lite hårdare på gasen. När man lägger lådan i Drive eller Reverse och sedan släpper bromsen så brukar bilar med automatlådor driva lite mer än jag upplever att i40 i detta utförande gör, står man i lite motlut börjar bilen inte rulla framåt av sig själv utan lite assistans på gaspedalen. Det är väldigt subjektivt men jag hade gärna sett att den drev lite mer utan gas – dock kanske detta är ett sätt att optimera bränsleförbrukningen på, i40 går att köra snålt, mer om det nedan.
På vägen är Hyundai i40 riktigt trevlig, den testade bilen har som sagt Sport paketet och ser lite coolare ut (t.ex. större fälgar) än sina mindre utrustade syskon, men den inbjuder inte till ”sportig” körning samtidigt är den inte heller tråkig (som mitt gamla inlägg om Toyota Avensis) – den har ”själ” och man kör gärna och länge utan att bli uttråkad, kroppen och öronen lider inte heller; upp till 110 km/h är vägljud eller vindbrus inte störande och man hör barnen i baksätet bra utan att höja rösten. Hyundai i40 går också stabilt, den spårar inte mycket – de större däcken till trots – och hjulupphängning/stötdämpning klarar ojämnheter fint utan dramatik eller oförutsägbart beteende. Bromsarna nyper också till rejält så totalintrycket är att Hyundai i40 är en riktigt bra kompis till föraren både i vardagen och på långväg.
Passagerare i Hyundai i40 klagar nog inte heller… passagerarsätet fram var av samma kaliber som förarsätet och baksätet är bekvämt med god plats för knän och ben bakom mig själv (jag är 176 cm lång, eller kort). Tre vuxna ryms i bredd men mittensätet är förstås inget att långåka i. Med en knapp på bakdörrens insida kan även rumpan för baksätesåkare värmas vid behov, stolsvärme i baksätet är riktigt bra, men eftersom jag belamrar baksätet med bilbarnstolar så användes inte funktionen mer än att 5-åringen tyckte det vara roligt att ha en knapp att trycka på…
Panoramaglastaket ger baksätespassagerare en trevlig känsla av rymd och det uppskattar framför allt barnen. Belysningen i baksätet sitter också långt ut på sidorna (eftersom det är glas i mitten) så ungarna på baksätets ytterplatser (eller vuxna också för den delen) får en riktigt trevlig läslampa som inte heller stör föraren i mörkerkörning. Baksätesbelysningen hjälper även till att lysa upp bilbarnstolen väldigt bra när barn ska spännas fast, dock ska man komma ihåg att stänga av lampan INNAN man stänger av bilen om man vill att insomnade barn inte ska vakna – den fina, starka läslampan kan snabbt förvandlas till en jobbig väckningslampa annars.

Att montera isofix stolar är inget problem och barn på bälteskudde sitter bra och kan följa med på vad som händer utanför bilen på ett fint sätt, har man dessutom panoramaglastak så kan de också varna för fåglar (min 5-åring har ett ambivalent förhållande till fåglar efter att ha sett Ronja Rövardotter) eller påkalla uppmärksamhet när det sitter ballonger i ett träd eller liknande stora händelser ur ett barns perspektiv.
Montering av en bakåtvänd remmad bilbarnstol (Britax Highway) var fruktansvärt enkel, bäst av alla bilar jag testat eller ägt hittills, slutet på skenan som framsätet sitter i är helt öppen så man trär in remmarna hur enkelt som helst, grymt bra! Detta kan nog bara slås av Volvo som har ögglor i golvet om jag minns rätt? Dessutom kan remmarna sättas så att de inte inverkar på stolens förmåga att flyttas framåt/bakåt, givetvis kan den främre stolen inte åka för långt bak, då tar den i ryggen på den bakåtvända stolen men detta var så bra att jag blev riktigt rörd (du är ju riktigt störd sa min fru när jag glad i hågen och med stor entusiasm berättade om min upptäckt). Att hjälpa femåringen att sätta sig på sin bälteskudde är helt ok, bilen är ju en vanlig kombi så jag kan tycka att den är låg, men då jämför jag förstås med min Honda CR-V. Dock är det lite meckigt att spänna fast hennes bälte i låset, man får luta sig in lite väl mycket men inte alls som var fallet i BMW 5-kombin som jag testade i våras.

Att hjälpa 2-åringen på plats i den bakåtvända stolen är riktigt lätt, arbetshöjden är lagom, dörröppningen är fullt tillräcklig och rymlig (och upplyst av baksätesbeslysningen på kvällen), dock kan man inte luta baksätets ryggstöd (vilket man tyvärr inte brukar kunna på vanliga kombibilar) – annars kan lillan få lite mer rymd för fötterna, kan vara skönt när man har stora vinterskor på sig. Dessutom sparar det eventuellt nedsmutsing av sätet men som sagt, kombibilar erbjuder som regel inte denna flexibilitet, ej heller kan man skjuta baksätessoffan framåt för att öka lastutrymmet.
När man monterat sina stolar på ytterplatserna bak så får man också plats som vuxen på mellansätet bak, riktigt bra.

Passagerarstolen fram (som har en bakåtvänd bilbarnstol i ryggen) är fullt användbar, både vad gäller plats för ben och ryggstödetslutning, i en trängre bil, t.ex. (Kia Sportage eller Mazda CX-5) får framsätespassageraren annars sitta både trångt och upprätt. Vill man hellre ha ett barn i framsätet går det givetvis bra, bara man kommer ihåg att stänga av krockkudden, det görs på sidan av instrumentpanelen.

 

 

 

Den testade Hyundai i40 hade skenor i bagagerumsgolvet för att man ska kunna säkra lasten. Det är jättebra, särskilt tillsammans med lastgardinen som kan dras upp bakom baksätets nackstöd. Pluspoäng blir det för att man kan plocka ut bommen med insynsskyddet men ändå ha kvar lastgardinen – det är nämligen två separata bommar.

Bagageutrymmet är annars en av Hyundai i40s tydliga styrkor, det känns som att någon designer och ingenjör har tänkt till – det finns en omsorg i vissa detaljer som är svårt att sätta fingret på men som gör i40 till en riktigt trevlig familjebil. Utrymmet är stort nog för en dubbelvagn och lite packning/påsar men inte mycket mer. Det är fullt tillräckligt om man har en vanlig barnvagn och ska storhandla, luckans öppning är också stor och lyfthöjden låg. Bommen för insynsskyddet tar en del plats och kan med fördel tas bort (särskilt om man har tonade rutor, vilket man vill ha på en familjebil) men man kan lasta ganska högt innan man når gränsen för ryggstöden i baksätet, och gör man det så finns då den fina lastgardinen att dra upp. Som vanligt på kombibilar med djupa bagageutrymmen blir det väldigt svårt att nå ända längst in ordentligt utan att skita ner byxbenen på bakre stötfångaren, man får sätta in ett knä på bagagerumsgolvet istället om man nu ska nå hela vägen in, detta får klassas som ett angenämt problem. Hjulhusen tar lite plats förstås men totalintrycket efter en del lastande och lossande är att bagageutrymmet är riktigt bra, det är ingen fyrkantig låda men erbjuder massor av flexibilitet och säkerhetslösningar.

Fäller man sätena klarar man långa IKEA paket utan problem, det blir en i stort sett plan yta (iag under tryck från last) att jobba med, kom bara ihåg att ta ut båda bommarna för insynsskydd och lastgardin innan du åker hemifrån.

Hyundai i40 saknar vissa säkerhetssystem som tillval (t.ex. döda vinkeln varning) men den har 5 stjärnor i EuroNCAP (testad 2011) och erbjuder väldigt mycket till ett schysst pris. I40 kommer med 5 års nybilsgaranti, 5 års vägassistans, 5 års lackgaranti, 12 års rostskyddsgaranti och vägskatten på den testade bilen är 3157 kr per år. Om man istället tar manuell låda och därmed kommer ner under 120 gram utsläpp så kostar vägskatten 1168 kr/år istället. Automatlåda är givetvis trevligt men det smakar dels i form av högre vägskatt men även förbrukningen (som ju vägskatten baseras på) är givetvis högre. Den testade Hyundai i40 kräver enligt de officiella siffrorna 0,6 l/mil motför 0,45 l/mil med manuell låda (båda 1,7 liters diesel med 136 hk i blandad körning). Jag landade under hela testet på 0,8 l/mil och i stadstrafik anger Hyundai 0,76 l/mil – det är ungefär som det brukar se ut under mina tester och när jag verkligen snålkörde under ett pass landade jag på 0,58 l/mil och det var fortfarande att klassa som blandad körning med dragning mot stadskörning. Så sniglar man sig lite och är försiktig går även automatlådan att köra snålt. Jag undrar också om man kanske har frihjul på automatlådan, det känns nästan så eftersom motorbromsen är väldigt svag om man inte använder bromspedalen samtidigt. På landsväg drar testbilen 0,51 l/mil enligt Hyundai och med manuell låda blir den siffran 0,41. Låt mig gissa att de flesta väljer manuell låda… Totalt sett är det trevliga förbrukningssiffror om man ställer det mot att motorn ändå känns fullt tillräcklig i bilen.

Rekommendation:
Hyundai I40 Kombi har fått en hel del beröm i andras tester och den klättrar på duktigt i försäljningsstatistiken. Det är inte konstigt, det är en riktigt väl avvägd bil som erbjuder säkerhet, lastförmåga, långfärdskomfort och lull-lull som ventilerade lädersäten och rattvärme till ett väldigt bra pris. Det finns en omtanke i en massa små detaljer som du kommer att upptäcka och som gör ditt liv lite lättare än många andras, som familjebil för Svenssons med två barn är den nog faktiskt en oslagbar kombi just nu. Visst, den har inte sjuttio-elva motor/drivline alternativ och tillval som t.ex. Passat men den är jävligt vass på de punkter som gör den till en familjefraktare av rang och det till ett pris (eller till en pris-range) som är fullt hanterbar för de flesta nybilsköpare.

Slutsats: Hyundai I40 Kombi är väl avvägd i allt som är viktigt och garantier, pris och en hel del annat talar till förnuftet, men fortfarande finns det en körglädje och själ i bygget – det händer inte ofta men för en gångs skull är hjärtat och förnuftet överens!

Uppdatering: Är du redo att slå till på en Hyundai och bor i Stockholm? Maila mig på familjebilen@gmail.com så kan jag sätta dig i kontakt med en riktigt bra handlare som kan ge dig en bra offert – slår du till får du dessutom extra bensin/diesel på köpet.

EmailShare

19 reaktion på “Hyundai i40 – familjebilstestad!

  1. Pingback: Nya Kia Cee’d – första intrycken | Familjebilsbloggen med familjebilstester, provkörningar och tips på den bästa familjebilen

  2. Baksätet går ju visst att fälla. Det finns ju två olika vinklar man kan ställa. Mina grabbar fixade även detta själv. Jag visste inte heller att det fanns. Vi har också en sport =)

  3. Pingback: Honda CR-V (2013) – familjebilstestad! | Familjebilsbloggen med familjebilstester, provkörningar och tips på den bästa familjebilen

  4. Pingback: Små och mellanstora suvar – glöm de små! | Familjebilsbloggen med familjebilstester, provkörningar och tips på den bästa familjebilen

  5. Pingback: Familjebilar i olika kategorier – bästa familjekombin för dig 2013! | Familjebilsbloggen med familjebilstester, provkörningar och tips på den bästa familjebilen

  6. Pingback: Mazda6 Wagon – första testintrycken | Familjebilsbloggen med familjebilstester, provkörningar och tips på den bästa familjebilen

  7. Hej, och tack för en utmärkt och informativ blogg.

    Kort fråga om Hyundaien (står i begrepp att köpa en bil i den här klassen, och prismässigt sticker Hyundai i40 och Peugeot 508 ut lite grand, och därför funderar jag på dem två).

    Det har länge lutat åt Hyundaien, tills jag sett ett par rescensenter klaga på ljudnivån i kupén. Var detta något du tänkte på under testet, att den stack ut negativt jämfört med likvärdiga bilar?

    Bästa hälsningar,
    Hans

    • Jag skulle säga att 508, i40 och nya Mazda6 är bra att jämföra och det är väl ungefär samma upplevda ljudnivå i dem, 508 är ev ngt mer burkig om jag minns rätt. Samtliga är helt ok ljudnivåmässigt i mina tester, visst de är inte som BMW 5-serie men fullt acceptabla. Ev kanske ljudisoleringen skiljer på årsmodeller och utrustningspaket av tex i40, men den 2012 i40 med Sportpaket som jag testade var då helt ok. Men väg in Mazda6 också om du ska köpa nytt

  8. Mazdan har imponerat, i allafall om jag får tro de flesta tester. Saken är den att jag byter upp mig storleksmässigt, så, det som gör mig tveksam till Mazdan är att lastutrymmet är så begränsat jämfört med Hyundaien.

    Tack för snabbt svar, förresten.

  9. jag är en lycklig ägare till en Hyundai i40 sport med dragkrok, dubbade vinterdäck etcetera
    det är en underbar bil för mig som är singel, men har ibland passagerare.
    Roligt att läsa att den fungerar så bra för barnfamiljer.
    minusposter:
    displayen pissdålig, kan visa en klocka eller trunkerade låttitlar eller en lågupplöst vägkarta
    GPS OK men detaljer saknas som finns i exempelvis Garmin
    /sigge

  10. Pingback: Familjebilstestet – hjälper dig hitta en bra bil till din familj | Familjebilsbloggen med familjebilstester, provkörningar och tips på den bästa familjebilen

  11. Är du redo att slå till på en Hyundai och bor i Stockholm? Maila mig på familjebilen@gmail.com så kan jag sätta dig i kontakt med en riktigt bra handlare som kan ge dig en bra offert – slår du till får du dessutom lite extra bensin/diesel på köpet.
    /Familjebilsbloggaren Magnus

  12. Pingback: Hyundai Santa Fe – första testintrycken | Familjebilsbloggen med familjebilstester, provkörningar och tips på den bästa familjebilen

  13. Hej och Tack för intressant test. För familjen (4) står inför bilköp och det är I40 sport, passat, peugeot 508 eller mazda6 som står högst på listan. Visst står Mercedes och Audi A6 med men då pratar vi andra priser. Jag undrar hur du upplevde ljusbilden på I40? Det har klagats en del att det bara är Xenon på halvljus och halogen på helljuset. Jag vet inte om alla de andra har biXenon dock.

    • Jag testade i40 mitt i värsta mörka surhösten (november om jag minns rätt) och hade inga problem med ljusbild eller ljusstyrka/upplysningseffekt alls. Nu genomför jag ju inga vetenskapliga tester kring sånt men hade jag tyckt att ljuset var dåligt så hade det framkommit. Det finns säkert möjlighet att optimera bilarnas hel och halvljus men med så mycket annat som ska stämma vid bilköpet så tänker då alltid jag att man måste på med extra hel-ljus (Norrlands-arvet) och såvida man inte har särskilda behov (mao dålig syn) så får man leva med det halvljus som finns på den bil man funnit bäst på alla andra parametrar som ska stämma. Om man kan välja och prispåslaget inte är oskäligt så känns ju bixenon inte fel, men samtidigt finns ju då oftast andra tillval för samma peng som konkurrerar så valet blir oftast ändå inte helt lätt.
      Det var bra bilar du har på din lista – Har du framåtvända barn, ingen barnvagn och ingen jycke skulle jag nog helst köpa en Mazda6. Wildcard på din lista är en Subaru Legacy? (testar Outback just nu, fin bil om man ej behöver maxa bagageutrymmet men ändå behöver kombi).

  14. Hej jag har en I40 och har en pojk på 8år o en på 6mån och jag försökte läsa mig till om det finns isofix fäste i passagerar sätet fram eller ej?

  15. Hej!
    ska köpa ny bil. Har idag en Honda cr-v 2007 och vill ha en tystare bil!
    kikar på i40, superb och audi a6. Vilken skulle du rekomendera? Har 2 bakåtvända bilstolar och en dubbelvagn och mindre hund som ska få plats. Sambon är 190 cm lång och vill kunna sitta bekvämt!

    • Bumpar*

      Precis samma sits som jag :) Jag vill nog egentligen ha Superben men den är ju lite dyrare än i40. 5 års-garanti är ju faktiskt värt en hel del också.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>