Kan man köpa en långmilare?

Alla har en magisk gräns för sitt bilköp, man har en budget och försöker köpa den bästa bilen som fyller ens behov och ryms inom budgeten. Vissa stirrar sig blinda på nya bilar, andra försöker köpa en några år begagnad bil där någon annan tagit smällen av de första årens värdeminskning. Ytterligare andra importerar och vissa köper en liten bil och hyr en kombi när det ska långåkas.
Men så finns det några som har begränsad budget men ändå vill ha en så ny/stor/säker/miljövänlig bil som möjligt. Vad gör man om man behöver en ny stor familjebil men bara har budget för en ny snikGolf? Något av ens krav måste stryka på foten och vissa stryker kravet att bilen bara får ha gått max 3000 mil. Om du ställer om antal mil till 20 000 istället och gör om sökningen ska du se att plötsligt finns väldigt nya stora bilar med i resultatlistan.


Men vågar man köpa en bil som inte täcks av några garantier, en bil som någon säljare eller liknande nött mil på mil i, en bil som kanske inte skötts som en familjebilspärla, eftersom ägaren sett den som ett arbetsredskap snarare än en stor personlig investering som måste vårdas?
För att våga måste man ställa om sin kalkyl och räkna på service och byte av små och stora slitagedelar i ganska stor omfattning, man kan överväga att spara tusenlappar på att inte ha helförsäkring utan halv eller bara trafik. De kostnader som dyker upp får man kvitta mot en betydligt mindre värdeminskning, jag vet inte om det går på ett ut, ofta går man nog totalt sett plus jämfört med de 20 till 50 tusen som en lågmilare rasar värdemässigt per år.
Men skillnaden är att betala ur löpande ficka (samt omaket att bilen kanske står mer på verkstan) istället för att läcka pengar i värdeminskning som konstigt nog inte gör lika ont för de flesta.
Jag har en kollega som satsar på långmilare, och visst han får byta en del grejer som man aldrig ens skulle fundera på finns när man köper en bil med under 5000 mil på mätaren, samtidigt så är det en tilltalande tanke att på något sätt, bilen har nästan inget värde så endast trafikförsäkring behövs, kan man skruva lite själv så kommer man en bit till och totalt så kan man komma undan med att ha till synes samma bil som grannen, för en betydligt billigare peng. Den största fienden, enligt min kollega, är elektroniken i moderna bilar, den är svårare att förutsäga än bromsar och stötdämpare, men den åldras kanske primärt med år och inte med antal mil, så risken för elspöken eller elhaveri blir mindre ju nyare bilen är.
Har du eller skulle du kunna tänka dig att köpa en nyare begagnad långmilare? Hur resonerar du? Kommentera!

EmailShare

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>