Kia Sorento – provkörd och testad!

 

Under 5 dagar har jag nu genomfört det första riktiga familjebilstestet. En Kia Sorento har fått genomgå alla möjliga olika tester och prov som en familj kan tänkas utsätta en bil för.

Sorento är en stor bil med plats för sju, eller fem och rikligt med packning och fungerar riktigt bra som familjefraktare, stora bakdörrar ger bra access till baksätet och den breda (men något låga) bakluckan gör bagageutrymmet lättåtkomligt med lagom hög lasttröskel (det är ju ändå en SUV!). Kupen är rymlig och ljus (speciellt med tillvalet dubbelglastak), ungarna sitter bra både framåt och bakvänt med bra möjligheter att se vad som händer utanför bilen. Min dotter på fyra år var särskilt nöjd över att hon nådde att tända och släcka baksätets kupebelysning från sin bakåtvända stol bakom passargerarsätet.

Med en barnstol (britax highway) monterad bakom passargerarsätet sitter ändå en vuxen fullt normalt i framsätet bredvid föraren. I många familjebilar brukar ryggstödets upprätta ställning (eftersom barnstolen bak vilar mot det) leda till att man antingen sitter upprätt som i en kyrkbänk och i värsta fall har ansiktet smetat mot framrutan och knäna vridna in mot växelspaken, inte nice i mer än fem minuter. I Sorento kan man givetvis också stänga av krockkudden fram med bilnyckeln, barnstolar behöver alltså inte placeras i baksätet.

Plast eller premium(plast) brukar vara en stor diskussionspunkt och visst känns inte kolfiberimitation infälld  i instrumentbrädan vidare solid, så inte heller den hårdplast som används på nedre dörrsidor, stolsryggar och bagageutrymmet, den känner jag igen från Hondan, lättrepad och den ser snabbt smutsig ut; det krävs bara att en dammig sko touchar dörrsidan när man äntrar förarplatsen.

MEN BETÄNK!.. när man sitter och kör eller åker bilen i vardagen, när man funderar på om man har mjölk i kylen, finns det lingonsylt till blodpuddingen eller räcker vällingpulvret både för kvälls och morgonflaskan, då stör man sig inte, man skiter faktiskt fullständigt i det, man ser det inte och om en sådan tanke mot förmodan skulle fara genom huvudet så gottar man sig snabbt åt de minst 100.000 som man har över att göra annat för (eller som för de flesta, de 100.000 som man slapp låna upp). Om de pengarna inte spelar någon roll för dig så läser du nog fel blogg just nu- tack och hej!

Jag tycker att man ska få ut maximalt bang for the bucks och är man inte beredd att kompromissa så kommer det aldrig att hända. Jag kan leva med keff plast här och där om det ger mig två rejält schyssta utomlandssemestrar med min familj, det är de jag kommer att minnas när man en dag packar ihop till grönsak och ligger och gurglar i en sjukhussäng, om man då istället minns premiumplasten i den lite dyrare SUV man en gång ägde – då är man verkligen sicko.

Kia Sorento levererar stor flexibilitet för en barnfamilj, bra säkerhetsbetyg, okej driftsekonomi, schyssta garantier och allaround en trevlig bil för under 400.000, topputrustad och klar (den börjar på runt 300.000). Motsvarande XC90 ligger minst 100.000 upp, den starkaste konkurrenten är nog Hyundai Santa Fe – vi får se om jag kan få till ett motsvarande test med den.


Det fullständiga testet kan du läsa här

EmailShare

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>